När jag kom ut från skolan kl 17 var det kolsvart och regnade isvatten. Jag kände att det inte riktigt var läge att gå hem. Så fort jag satte mig på bussen började det snöa! Stora fina flingor, som iochförsig inte stannade kvar på marken, men var lika vackra för det. Jag satt hela bussresan med ett leende på läpparna. Medresenärerna trodde antgligen att jag var knäpp, (ingen mäniska med förståndet i behåll sitter väl och ler för sig själv), men det bjuder jag på.
Föreläsningen handlade inte alls om svarta hål, lite besviken. Men jag fick däremot lära mig att vita dvärgar (slutstadiet för sollika stjärnor) är diamanter. Hur coolt är inte det.
Nu ska ja gå och hämta ut en ny digitaltv-box som tele2 skickat, efter som båda (??) våra har gått sönder.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar